67. Kvacksalvare, tester och smittat godis
(Bild: TV3 Sanning och konsekvens)
I detta avsnitt, bland annat: Ambitiös annons för homeopati, TV3:s granskning av kvacksalvare, huruvida tester av paranormalister och medium är något att ha. Exempel på och analys av argumentation och respons, Kvällsöppets healingdebatt och smittade klubbor som skickas runt bland barnfamiljer.
Vi fick ett tips om en annons för homeopati från Uppsala Nya Tidning 6/11 (tack till Kjell Strömberg för tipset) som utlovar både det ena och det andra. Företaget Biosan skräder inte orden när de beskriver homeopati och påstår att bevisad effekt finns. Det dök också upp en musikvideo, i vilken en rapgrupp lovsjunger homeopati och ”Jeremy Sherr, the man how’s gonna save Africa with homeopathic medicine”.
Den nionde november sändes TV3:s program Sanning och konsekvens som granskade alternativmedicinare som påstår sig kunna bota bland annat cancer och aids med sina behandlingar. Programmet var välkommet och välgjort men inte helt utan brister.
De senaste veckorna har diskussioner lite här och var på internet handlat om huruvida man bör testa medium och (vissa) paranormala påståenden. Den ena sidan menar att det är bra att man testar, dels för att visa sig öppensinnad och att staketsittare får konkreta resultat att luta sig mot. Den andra sidan tycker däremot att testerna endast gagnar de som testas och att skeptikerna inte kan vinna något på att utföra dem. Vi diskuterar denna fråga, och efterlyser era tankar om ämnet.
Den brittiska ståuppkomikern Kate Smurthwaite deltog i en tv-sänd debatt där hon sade hon inte tror på saker utan belägg, eftersom hon ”inte är en idiot”. Detta argument synar vi lite närmare, och tar oss an några av motargumenten Smurthwaite möttes av i debatten.
Healing och dess plats i sjukvården har diskuterats på olika håll den senaste tiden. Senast i raden var Kvällsöppet i TV4, där förespråkarna argumenterade på sedvanligt vis.
I USA har en märklig företeelse börjat sprida sig. Föräldrar låter sina, exempelvis, vattkoppsmittade barn slicka på klubbor som sedan skickas till andra familjer för att låta deras barn smittas ”på naturlig väg”, istället för att låta vaccinera barnen.
I Veckans konsultation svarar Mats Reimer på en fråga om manlig mens, och om klimakteriet hos män.
Filmtips: Brian Dunning från Skeptoid står bakom filmen Here Be Dragons som behandlar kritiskt tänkande på ett pedagogiskt sätt.
[podcast]http://193.221.119.76/~spodden/67/67.mp3[/podcast]
Ladda ner mp3 (00:49:42 om 34,1 MB)
Recent articles
- 110. The End (?)03 dec 2013
- 109. Hälsoband, Greenpeace & GMO och svar om naturmedel30 okt 2013
- 108. Patient tas till medium, naturläkemedelmiss och Therese Bergstedt17 okt 2013
- 107. Fel om strålning, dumma delfiner och IPCC06 okt 2013
- 106. Antibiotikaresistens, antivaccinföreläsning och arbetsmarknadsminister21 sep 2013
Recent comments
- Podcasters on the Berlin World Skeptics Conference – Aardvarchaeology – by Dr. Martin Rundkvist on 79. Reparativ terapi, Terapisekten och Eugenie Scott
- John of God akt 6: Varför man uti sin vanskapta torso skola gömma en mikrofon – PKJonas on 86. HPV-vaccin, Miljöpartiet och stamceller
- Avsnitt 4 – 11 september-attackerna, del 2 | Kvalificerat Hemligt on 62. Konspirationsteorier och mediaprofiler
- Frisörsklockan då? on 107. Fel om strålning, dumma delfiner och IPCC
- Fredrik on 85. Omega 3, immunförsvarsmjölk och Walter Krämer
Way to go Anders! Bra avsnitt alla, detta trots avsaknad av intervjuer som ni på sistone skämt bort oss lyssnare med och en decimerad trupp 🙂
Ville bara tacka för (ännu) en utmärkt podcast och i förbifarten även passa på att tacka er för att ni hjälpt mig ”rädda” en släkting från ett medium som slagit klorna i henne. Jag rekommenderade er podcast för en tid sedan och hon gick motvilligt med på att lyssna. Nu har hon anammat en helt annan attityd inte bara till medier utan till woo i allmänhet.
”I Tanzania behandlas t.ex. Hiv/Aids- och malariapatienter MÄD homeopati”
Kan ni inte göra ett program om svenska språkets förfall?
Tack!
Mikael, det får i så fall ställas mot min dialekts förfall, men jag ska försöka att inte rulla iväg för mycket på vokalerna.
Om det verkligen är din dialekt som du har talat sen du var liten så ber jag om ursäkt. Det jag vänder mig mot, och som jag trodde var fallet även i ditt fall, är att fler och fler oavsett dialekt börjar säga MÄD. Ordet ifråga uttalas ju som bekant MED eller MÄ. Nu har fler och fler börjat att slå ihop detta till MÄD. Det skulle vara kul att få veta varför detta har börjat ske just nu.
”Kan ni inte göra ett program om svenska språkets förfall?”
Vänder mig mot ordet förfall. Vad är utveckling? Vad är förfall? Språk utvecklas, dialektala uttal blir norm. Nya ord tas in.
Jag ser det inte som utveckling om uttalet förändras på grund av förslappning. Det är möjligt att MÄD finns i någon svensk dialekt, men konstigt i så fall att man inte har hört det förut.
Samma sak med ”hoppa över”. Vi har alltid sagt ”jag tror att jag hoppar över lunchen idag”. Nu säger de flesta ”jag tror att jag hoppar lunchen idag”. Det låter mentalstört. Förslappning.
Till råga på allt, skillnaden mellan din språkliga norm och hur språket faktiskt brukas, kommer troligen att ackumulera över tid, om inte din norm är lika dynamisk som det språk du vill försvara.
Jag har inget emot att nya ord införs, men jag är totalt emot att det språk vi har ändras till något annat. T.ex. att ordet ”att” försvinner mer och mer. Det är bara slöhet, och det var sådana saker man fick underkänt för i skolan.
” T.ex. att ordet ”att” försvinner mer och mer”
Ja, det är förfärligt?
Om ett ord anses överflödigt så kommer det försvinna.
Det handlar om kommunikation. Gör vi oss förstådda med minsta möjliga ansträngning så är syftet uppnått. Ord kommer försvinna, ord kommer lånas från andra språk eller skrivs ihop och bilda nya ord.
Talspråk kommer alltid vara i förändring. Skriftspråket följer efter.
Länken till Here Be Dragons funkar inte. Eller rättare sagt filmen är borttagen.
Filmen hittar du här : http://herebedragonsmovie.com/
Självklart så ska påstådda förmågor testas, åtminstone inom en viss gräns.
Jag tror inte på det så kallade övernaturliga men jag vet inte och då jag är anhängare av vetenskaplig skeptism så är jag beredd att ändra mig om den vetenskapliga metoden visar att jag har fel. Det enda sättet att visa detta är tester och jag ser det så att dessa tester är till för oss skeptiker och de som är neutrala i frågan, inte för woowoos då de i regel inte är villiga till att tänka om.
Någon som såg Leif GW lustmörda en slagrutegubbe i förra avsnittet av Veckans Brott? En ren fröjd att se!
Patric:
Precis det diskuterade vi ju, och jag undrar fortfarande följande:
1) När räcker det med tester?
2) Vilka ”nya” fenomen ska testas?
3) Gränsen som du också erkänner, var går den? Varför?
4) Om testerna är till för staketsittare och skeptiker måste vi testa i all evighet eftersom staketsittare kommer att finnas hela tiden. När är vi klara?
5) Om vi som skeptiker bygger våra åsikter om t.ex. medium på enskilda tester gör vi i mitt tycke fel. Vi måste bygga på ackumulerad vetenskap och resten av kunskapsbasen, inte enskilda tester. Vissa saker kan avfärdas på goda grunder utan tester av paranormala fenomen, eftersom dessa förklaras helt och hållet utan några övernaturliga inslag.
Som jag sade i avsnittet måste krutet läggas på folkbildningen så att testerna blir överflödiga.
Peter Lundin: Tack för buggtestandet och länken!
Andreas…om jag nu inte tar fel (vilket händer allt för ofta) så verkar du i ditt inlägg leta efter riktlinjer för hela skeptikerrörelsen vilket jag motsäger mig.
Vi är alla individer så svaret på dina frågor är helt individuellt. När det räcker med tester, vart gränserna går och vad som ska testas kan bara den enskilda svara på och så länge det finns människor som vill bli testade och människor som vill testa dessa så är det inget som jag lägger mig i.
Punkt 5 är betydligt mer intressant men du målar upp en motsättning som jag inte kan se. Visserligen är min kunskap inom detta på sin höjd bristfällig men jag ser inte att minskade tester kommer att ge mer krut på folkbildning och så vidare om det nu inte är så att människor som skulle vilja föreläsa/undervisa blir upplåsta med meningslösa tester som de inte egentligen vill utföra.
Ang att testa olika bluffmakares påstådda egenskaper. Vad har ”vi” att vinna på att testa folk hit eller dit? Känns inte som om att stora media bryr sig speciellt. Hur och vart skulle man nå ut för att berätta om alla misslyckanden? Skulle 99 tester vara negativa och ett tillfälligt eller av slumpen fungera så skulle förmodligen det sista få störst genomslag även om samma person sen skulle göra om och misslyckas. Känns som det är väldigt lite att vinna?
Vill oxå tillägga att du gjorde ett bra jobb som vikarie Anders 🙂
Smurthwaite har helt rätt. Religiösa ÄR idioter. Bara för att religion är normen i samhället gör att fler accepterat tramset gör det inte till något icke-idiotiskt.
Alla människor tycker det är idiotiskt att tro på saker utan bevis, även religiösa – när det kommer till andra saker än religion. Säger jag till en religiös att jag tror att enbart aliens kan odla persikor så kommer de se mig som både pantad och möjligen vansinnig.
Det är bara att de religiösa idéer behandlas annorlunda än andra som gör att människor inbillar sig att de inte är ren idioti.
Patric:
Nej, oh nej! Inte jag heller. Jag menar att vi (dvs som rörelse eller som individer) nog inte får lägga för stor betydelse i test överlag. Jag var eller är inte ute efter att förhindra folk från att utföra tester, men däremot att ifrågasätta både syfte och vad man tror sig vinna på dem.
Jag menade inte heller att tester skulle ta tid från folkbildning per se, även om de ju rent faktiskt och tekniskt gör det. Min enda(?) invändning mot tester är att skeptikerna inte vinner på att göra dem, samtidigt som t.ex. medium får publicitet, legitimitet och framför allt chansen att visa att deras ”förmågor” tas på sådant allvar att man ägnar mycket tid till att upprätta testprotokoll.
Aha jag var nog på väg att oavsiktligt bygga upp en halmgubbe. Dina invändningar emot tester är nog något som jag efter en stunds funderande kan ställa mig bakom trots allt och argumenten du framför är något som bör tas i betraktande när man utför dessa tester.
Rätta mig om jag har fel men är det inte rätt vanligt att man låter barn med vattkoppor träffas för att de skall smittas som unga?
Nu är ju detta inte någon farlig sjukdom och något vaccin finns kanske inte.
Vaccinera mera!
Samuel: Jo, det finns vaccin mot vattkoppor.
”” T.ex. att ordet ”att” försvinner mer och mer”
Ja, det är förfärligt?
Om ett ord anses överflödigt så kommer det försvinna.
Det handlar om kommunikation. Gör vi oss förstådda med minsta möjliga ansträngning så är syftet uppnått. Ord kommer försvinna, ord kommer lånas från andra språk eller skrivs ihop och bilda nya ord.
Talspråk kommer alltid vara i förändring. Skriftspråket följer efter.”
Hur skiljer du mellan om språket är i förändring eller om det bara är i förfall?
Kan nån bära ut språkpolisen?
En granne berättade att han ibland från massmail från kompiskretsan som låter ungefär så här: ”Nu har lillan vattkoppor, någon som vill ha det?”. Så det där med att sprida vattkoppor är nog rätt så vanligt.
Vi lät barnen smitta varandra tidigt en sommar då vi kunde hjälpa dem, eftersom de alltid sprang näck och lekte utomhus då på tiden, med att pudra med potatismjöl och nåt mer som jag inte minns. Kanske kylbalsam? De kunde då få mindre tråkigt och ha glädje av att få leka med någon åtminstone när detta sitter ju i rätt länge, i veckor om jag minns rätt? Tråligare att få vattkoppor på vintern. I alla fall såg vi till att inga äldre människor kom ut dit till lantstället där vi var och de fick inte vara med i affärer , på badplatser. Vi ville inte smitta någon äldre person eller vuxen.
Visste inte om, då på tiden, att det fanns vaccin, för i så fall skulle vi ha bett om det ögona böj. Jag är stenhårt, för vaccinering sedan jag själv har blivit döv av att ha genomlidit mässlingen.:-/ 60% döv är jag.
Så här skriver de på sidan som Andreas Anundi länkar till i sitt inlägg ovan:
”Vem rekommenderas vaccination?
Vaccin mot vattkoppor ges i Sverige i första hand till särskilda medicinska riskgrupper. Diskussioner pågår om att låta införa vattkoppsvaccinet i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.”
Det tycker jag att dom ska göra bums , med tanke på riskgrupperna som kanske inte än vet om att de är i en riskgrupp, som t.ex diabetes är det inte alla som vet om att de har och finns säkerligen fler sjuksomar som man riskerar att bli jättesjuk om man får vattkopporna. Själv utreds jag nu för en hypofystumör och Cushings sjukdom bl.a Om man har en hypofyssvikt, kan man bli dödsjuk av t.ex maginfluensa. Sekundär Addissons sjukdom med för liten kortisolproduktion kräver att man vet om när man bli sjuk, för att äta mer av sina kortisonpiller, men i början vet man ju inte om varför man känner sig sjuk förrens man först om flera år får rätt diagnos. DÅ är det bra om folk runt omkring en är vaccinerade mot det mesta som det finns vacciner emot tycker jag.:-)
Jag saknar John i det här avsnittet. Inte som programledare men som nyfiken motvikt till ”vi vet att det inte fungerar”.
Jag har också lite problem med att höra era synpunkter på att alternativare behandlar psykiska problem. Har ni koll på hur länge man får vänta innan man eventuellt kan få några samtal och en burk piller inom psykvården? Folk är desperata och söker hjälp där den går att hitta. Om psykvården hade möjlighet att hjälpa dem som behöver hjälp skulle behovet för deras släktingar av att ragga healers på stan troligen vara något mindre.
@ulma. Att psykvården inte kan ta emot patienter så snabbt och ofta som vore idealiskt rättfärdigar inte på något sätt alternativares yrkesutövande. Självklart är det till viss del en förklaring till varför alternativarna finns, men inte på något sätt ett försvar för deras yrkesutövande. Man kan istället se det som djupt omoraliskt att utnyttja de som är i desperat behov av hjälp.
Har du förresten några siffror på hur länge man får vänta på några samtal och en burk piller inom psykvården?
”Hur skiljer du mellan om språket är i förändring eller om det bara är i förfall?
Ställ dig själv den frågan först!
Anders: Då vattkoppor är betydligt allvarligare i vuxen ålder kan det då vara vettigt att låta barn träffa smittade så att de får det vid ung ålder?
@simon Enligt statistik från SKL var det bara 7,2 % i Stockholm som behövde vänta mer än 90 dagar på ett första besök inom psykiatrin. Men då är det ett första besök och troligen bara ett bedömningssamtal. Det säger ingenting om vidare behandling efter det första besöket. Det är den enda statistik jag har hittat.
Mitt svar var bara byggt på egna erfarenheter, diskussioner med kompisar som jobbar inom psykvården och kollegor som får antidepressiva men ingen behandling.
sanning o konsekvens”” Tyckte jag var upplysande O i det programmet var det just cancer som togs upp..
O tre av de som blev till frågade, tyckte att dom kunde behandla cancer..O det tycker jag är fruktansvärt. för den sjukdomen gör att människan söker sig till allt för o bli botade..O Vilka Summor det kostade…””De är då inte för o hjälpa Människan…Utan för o suga ut så mycket pengar som det går. Innan deras Penning givare Dör..Fy””
Smitta med Klubbor!!!
Nu är jag ingen ungdom. Men när jag var liten i början av 50talet, så om någon kamrat fick en barnsjukdom”” Så var vi där, för o få den när man är liten o inte när man har blivit vuxen….Tycker jag är bra…
Men så tycker jag också att vi vaccineras mot allt…. ”kan det kännas som…Nu vet jag inte vad som är fel på mig. För jag har inte haft Någon Barnsjukdom…Blev vaccinerad mot Rödahund när jag var Gravid första gången..
””Hur skiljer du mellan om språket är i förändring eller om det bara är i förfall?
Ställ dig själv den frågan först!”
?
Mikael;
Det är du som antyder att språket förfaller emedan jag hävdar att det utvecklas.
Förfaller antyder att det skulle bli obrukbart tids nog. Och så är väl inte fallet, eller?
Dialekter = man säger saker annorlunda.
Ska man bli anklagad för att döda språket för att man talar Dalmål t ex?
Hä tych int ja nå!
Christofer Säterdal,
Precis. Fast jag håller inte med om Dalmål. Det måste väl ändå anses vara ett stort förfall, eller? 😉
Ja, det språk som vi har nu kommer att bli obrukbart om vi låter det förfalla.
Se det som evolution. Gammalt dör ut, nytt träder in, av nödvändighet, som det alltid gjort. Språkets utveckling styrs av subjektivt nyttjande, inte objektiva dogmer. Vi pratar ju inte samma svenska nu som för 100 år sedan. Normer förändras.
Jag själv får eksem av tex särskrivningar, men samtidigt som jag gör känslomässigt och uttalat motstånd mot detta inser jag att detta språkbruk kanske blir norm i framtiden. Inte en språklig avveckling, utan en utveckling (om än eksemframkallande).
Och hur ska en lärare kunna sköta sitt jobb då?
”Här har du skrivit fel, det heter inte skum tomte, det heter skumtomte…”
”Det är inte fel, det är utveckling fröken!”
Språkets utveckling är en trög process. Jag känner motstånd mot särskrivningar, liksom de flesta lärare (hoppas jag). Man kan vara så språkliberal som Fredrik Lindström om tycka allt är rätt, eller inte. Jag anser att stavfel är ett stavfel, och ska betraktas så, i vissa kontexter – i skolbänken tex, som journalist, eller manualförfattare osv – men i framtiden kan det vara korrekt (vilket alltså inte har någon relevans i dagens skolbänk och journalistik osv). Språkliga sanningar omvälvs och byts ut. Det betyder inte att det råder språklig anarki därute, utan att språket används och stöps om i skenet av allt som påverkar språket.
Som evolution. Allt är inte slump, utan utvecklingen styrs av omvärldens påverkan; den kontext det nya dyker upp i. Nån snubbe kan tex testa att börja stava moln ”måln”, men om polare skrattar åt honom kommer denna stavningsvariant antagligen snart falla bort. Vinner den av nån anledning gehör kanske den lever vidare i en större kontext… för att måhända dö ut några år senare, om det så att säga inte finns någon marknad för den stavningen.
Gör motstånd om du så vill (helst där det faller sig naturligt, om någon frågar tex; språkpoliser gillar ingen), det ingår i ”omvärldens påverkan”, men att ta annorlunda språkanvändning som just språkligt förfall synes mig ganska knas.
(Ja, det är off topic så det ryker om det. Ber om ursäkt.)
Ja, jag vet att det är en kamp jag inte kan vinna. Ibland blir det dock för mycket, och jag häver ur mig vad jag känner.
Det är inte min mening att ta upp tid och plats med detta.
Tack för dina åsikter.
Nu kör vi vidare med nästa pod. Utan kommentarer om språket från mig 🙂