35. Sveriges skeptikerförening: VoF
Skeptikerföreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) startade 1982 och har 2 600 medlemmar. Vi pratar med styrelseledamot Martin Rundkvist om vad föreningen egentligen gör.
Martin är dessutom arkeolog och förklarar hur svensk arkeologi fungerar. Du kan läsa mer om Martin på hans blogg Aardvarchaelogy.
Vi pratar också med Stacie Bigelow, psykolog som undervisar i vetenskapsteori vid University of Minnesota, USA.
Anders pratar kreationism och granskar sajten bibelfokus.se och dess märkliga påståenden.
Garvarn skickar en julkrönika från ”andra sidan” och önskar ett gott nytt skeptiskt år.
Ladda ned mp3 (01:58:41 om 82 MB)
Recent articles
- 110. The End (?)03 dec 2013
- 109. Hälsoband, Greenpeace & GMO och svar om naturmedel30 okt 2013
- 108. Patient tas till medium, naturläkemedelmiss och Therese Bergstedt17 okt 2013
- 107. Fel om strålning, dumma delfiner och IPCC06 okt 2013
- 106. Antibiotikaresistens, antivaccinföreläsning och arbetsmarknadsminister21 sep 2013
Recent comments
- John of God akt 6: Varför man uti sin vanskapta torso skola gömma en mikrofon – PKJonas on 86. HPV-vaccin, Miljöpartiet och stamceller
- Avsnitt 4 – 11 september-attackerna, del 2 | Kvalificerat Hemligt on 62. Konspirationsteorier och mediaprofiler
- Frisörsklockan då? on 107. Fel om strålning, dumma delfiner och IPCC
- Fredrik on 85. Omega 3, immunförsvarsmjölk och Walter Krämer
- Psyksnack | tankinte on 87. Politisk elallergi, domstolsbedömd vetenskap och Dan Katz
Just reducerandet av begreppet God Jul är något som faktiskt stör mig. God Helg är fjantigt politiskt korrekt eftersom vi faktiskt firar jul här. Sturmark skrev en bra artikel i DN. Varför inte anamma en sekulariserad jul där vintersolståndet och ljusets återvändande hyllas? Det kan fortfarande heta God Jul.
Vi använder dock inte begreppet ”Kristus” i ”God Jul” (till skillnad från Christ-mas) här i Sverige så problematiken är väl inte lika stor. Jul är dock jul och vi diskriminerar inte andra genom att behålla vår kultur i Sverige och det är just det som stör mig mest: Tanken att andra kulturer skulle diskrimineras för att vi behåller vår kultur och vår nomenklatur? Diskrimineringsombudsmannen kallar inte julklappar till personalen för julklappar längre utan vinterpresenter. Fjantigt.
Och jag är inte ens kristen, även om jag uppskattar kristna traditioner.
God Xenu till dig med.
Tack detsamma. Begreppet ”Xmas” kanske har mer djupgående samband än vi anar?
Jag har aldrig fattat varför man firar Jul nuförtiden. De flesta e inte troende och firar inte av den anledningen. Det har blivit en enorm högtid som endast köpmännen e underbart glada över. Att ta traditionen till vara, av traditionens anledning e ju fint och glädjande för alla barn,,då Jesusgåvorna från de vise männen e anledningen till julklapparna som glädjer dem. Men att vuxna som e ateister firar julen e lite knepigt i mina ögon. Som att gifta sig i kyrkan när man inte e troende. Hädelse ligger väl nära här. Ni skeptiker tror ju inte så jag undrar ..firar ni jul.?
Vuxna som är ateister kan ju också gilla traditionen, utan att omfatta alla sakrala symboler och religiösa kopplingar. Jag vet inte med mig att vi har något kristet inslag överhuvud taget i vårt julfirande. Julbordet, stämningen, glada barn, familj, släkt och vänner samlade räcker alldeles utmärkt för mig som skäl.
Att ”dricka jul” är, i Sverige, ett äldre begrepp en att fira Jesus födelse. Julen är en tungt rotad kulturell högtid. Det blir väldigt sandlådeaktigt om man ska gå in och bråka om vem som har rätt till den.
Min ”tro” i sammanhanget är att alla människor har ett behov av social gemenskap, vilket väl också är det julen betyder för de flesta? En högtid då man träffas och umgås med familjen.
Själv ska jag på julafton dricka ölet Gudelös från danska Djaevlebrygg, 1 krona per såld flaska går till det danska Ateistförbundet.
Agnetha, julklapparna är precis som resten av julfirandet äldre än Jesusmyten. Man gav varandra presenter under Saturnalia i Rom, t.ex. Katolska kyrkan förbjöd julklappar ett tag eftersom det associerades med hedendom, men det tilläts senare och då använde man just de vise männens gåvor som ursäkt.
Vad spelar det förresten för roll för dig vad vuxna ateister gör på Julafton? Själv firar jag med min familj, vi tittar på kalle, utbyter presenter och äter julmat. Ibland sjunger vi lite vid pianot eller sätter på soulversionen av Händels messias jättehögt och diggar loss. Ingen av oss bryr oss ett dyft varken om blot, mithras eller Jesusbarnet, vi bara tar tillfället i akt och har lite mysigt i vintermörkret. Vad är det som är knepigt med det? Hur kan man häda mot en icke-tro?
God jul förresten, och ett stort tack till panelen för ett jättebra avsnitt!
Här finns Unga Humanisters hemsida: http://www.unghum.se/
Som vanligt glänser Garvarn!
Tack för ett ohyggligt juligt program!
@Agnetha Flodström: Varför ska man lägga ner en trevlig tradition bara för att den från början hade religiös förankring? Jag tycker man ska tänka till innan man döper sig/konfirmerar sig/gifter sig i kyrkan etc. För då skriver man under på en hel knippe värderingar man kanske inte delar. Då tar man aktiv del i en tro och en religion och det är inte förenligt med ateism och skeptisism.
Men genom att jag, i hemmets vrå, kollar på kalle och käkar gröt och tramsar med min familj en gång per år – skriver jag inte under på någonting annat än att jag gillar gröt och kalle och trams. I mitt firande ingår i alla fall inget som har med gud eller jesus att göra.
Har ni upphovsrättsinnehavarens tillåtelse att återpublicera klipp ifrån inspelningen från bibelfokus.se…?
Nej, något sådant tillstånd behövs inte när man pratar om ett annat verk. Vill man återge ett verk behövs tillåtelse från upphovsrättsinnehavaren, men pratar man om ett verket, t.ex. i en recension eller som i detta fall, i en analys, faller det tillbaka på citaträtten. Citaträtten gäller även utan upphovsmannens tillstånd.
Visst kan man undra varför skeptiker firar jul. Julen finns ju inte. Det är en illusion att det skulle vara något som helst speciellt överhuvudtaget med den 24/12. Det är en illusion att någon dag överhuvudtaget skulle vara mer speciell än någon annan. Julen finns lika lite som den allsmäktige guden.
Jag har svårt att se vad det är för skillnad på att fira jul med adventsljusstakar, julstjärnor i fönstret, julgran, dricka glögg, att träffas på julafton och titta på Kalle, äta julmat och dela ut julklappar, jämfört med tex. att gå till kyrkan på söndagarna?
Är det inte bara olika kulturella yttringar som vi har blivit indoktrinerade av våra föräldrar och andra, skolan tex, att tycka är speciella och viktiga?
För mig är det okej att fira vad man vill, hur man vill, och att skeptiker firar jul visar väl bara på att även skeptiker har sina irrationella sidor, vilket dom naturligtvis får ha.
Och nu kommer säkert en massa skeptiker att fira nyår fast ingenting speciellt överhuvudtaget händer då heller. 😉
Peter E: Det blir för mig ganska märkligt att tro att man kan konstatera objektivt att en dag inte på något sätt kan anses vara speciell. Vad som gör julen speciell är att vi som människor faktiskt gör den speciell, men det är klart att utan människor skulle inte julen firas. Dock skulle ju heller inte vägsystemet existera utan människor, men vägsystemet är på grund av detta inte värdelöst, åtminstone inte för oss som lägger värde i det.
Om du inte ser någon skillnad mellan olika typer av symbolik så har du förmodligen inte riktigt tänkt igenom frågan riktigt. Att gå till kyrkan är trosbekräfande, något som jag kan hålla med om vore ganska märkligt för en ateist som exempelvis jag själv, och därför stannade jag hemma när resten av familjen var på julkonsert i kyrkan. Däremot är det inte trosbekräftande att ha en julgran.
Det kan knappast anses vara irrationellt att vilja fira högtider med sin familj, lika lite som att det är irrationellt att fira födelsedagar, jubilera trotjänare på jobbet eller ge varandra en liten present när man firar bröllopsdag. Men du kanske tror att skeptikern står på jobbet och surar över att Gösta får en guldklocka eftersom guldklockan faktiskt saknar objektivt värde, och vad är ett ”jobb” egentligen?
Thursday:
Vad som gör kristendomen speciell är att vi som människor faktiskt gör den speciell, men det är klart att utan människor skulle inte kristendomen finnas. Vad är skillnaden?
För mig är kristendomen (eller vilken annan religion som helst) och julen bara två olika memer som är ett hopkok av memer från alla möjliga håll, och som lever sitt eget liv och förändras över tid i en evolutionsliknande process. Att den ena memen håller sig med en gud, helig bok och sträcker sig över hela året är bara detaljer och ingen grundläggande skillnad.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mem
Förstår jag dig rätt att du alltså inte ser skillnaden mellan julen och vägsystemet?
Så kan det såklart vara. Eller också är det du som inte ser dom likheter som för mig är uppenbara! Har du tänkt igenom den här frågan riktigt?
Bekräftar man inte tron på att julen är speciell? Har man ingen tro att hänga upp traditioner på så faller många av dom. Sedan jag slutade tro på julen så är kanske just den klädda granen pricken över i:et när det gäller märkligheter under julen.
Har man en tro på gud så är säkert biskopens mössa meningsfull, men slutar man tro så blir den ju bara märklig, och kanske lite lustig.
Nej, det tror jag inte!
Att träffa sin familj och sina vänner under trevliga former är ju såklart både trevligt och bra, men jag tycker kanske att vi krånglar till det om vi måste hänga upp det på märkliga traditioner istället för att bara träffas oavsett dag och årstid. Umgänget riskerar att bli ”påtvingat” och ett måste, istället för något man vill för att man har lust med det.
??
Peter E: Den markanta skillnaden är att kristna hävdar tror att deras gud och värderingar är relevanta även om människan tas ur bilden. Rimligtvis bör man som kristen tro att universums skapare inte på något sätt är beroende av oss människor. DITT perspektiv, och naturligtvis även mitt, är att kristendomen bara är en summa av en massa nonsens, men naturligtvis anser inte kristna detta om deras tro. Jag har dock inga övernaturliga uppfattningar om julen, vilket jag misstänker att jag delar med alla ateister.
Liknelser är till för att konkretisera ett tankesätt eller en idé så att det blir tydligare för debatterande parter vad man menar och avser. Jag sätter alltså inte ett likhetstecken mellan jul och vägsystemet, men jag jämför hur dessa två företeelsers syfte och brukande kan anses vara relevant.
Att julen är speciell är ingen tro om man är ateist, det är en åsikt, om man anser att så är fallet. Det är en position man varken behöver styrka eller försvara, det räcker gott med att anse att högtiden är speciell och att det är en trevlig tradition, i den form man väljer att utöva den. Få personer firar jul på exakt samma sätt som någon annan.
Visst kan man ha åsikter om hur andras familjer borde träffas och umgås, men om man som jag har släkt i flera delar av landet, och ingen alls där jag bor själv (utöver min egna familj) så är det väldigt bekvämt att ha fasta datum att förhålla sig till, när alla är lediga och räknar med att avsätta tid för just detta.
Thursday:
För MIG är det inte någon markant skillnad, ingen skillnad alls nästan. Det ingår bara som en del i deras tankesystem, deras trosuppfattning. Det är bara så den memen ser ut.
Nonsens är ditt ordval och jag fortsätter med det. För MIG så är ju julen också bara summan av en massa nonsens. Men firar man jul så är det klart att man måste se det meningsfulla i det, annars blir det just bara märkligt. Precis som det är för mig.
Jag förstår liknelser så det behöver du inte förklara. Jag var otydlig. Vad jag menade är att jag inte förstod, och fortfarande inte förstår liknelsens relevans för det vi pratar om. Vägar är något väldigt konkret och praktiskt, men att julen i sig skulle ha något värde var bara något som tidigare fanns i min egen hjärna.
Visst är det så att alla firar julen på olika sätt och lägger in olika betydelse i den, ingen gör mer rätt än någon annan. Precis som det är med religionen. Det finns lika många förhållningssätt till religionen som det finns religiösa.
Jag kan tycka att för MIG är julen mycket mer påträngande än vad religionen är. Jag har gått två år på en av missionsförbundets folkhögskolor och där märkte man nästan inte av det. Julen är ju nästan överallt hela december, det går liksom inte att värja sig. Man matas med julens ”budskap” hela tiden.
Och du behöver inte oroa dig. Jag ifrågasätter inte din rätt att fira vad du vill, och hur du vill ha trevligt tillsammans med din familj och dina vänner. Det är inget du behöver vare sig försvara eller förklara. Och jag säger verkligen inte att det skulle vara irrationellt att träffa sina nära och kära, tvärtom, och hur man löser det är den resandes ensak.
Peter E: Du började med att prata om skeptiker generellt, men du har nu smalnat av fokus till dig specifikt. Du började också med att konstatera att julen finns lika lite som den allsmäktige guden, därav mitt försök till att separera relevansen i att jämföra dessa företeelser genom att konkretisera att skillnaden faktiskt är markant. Skillnaden ligger i varför man firar jul, men om du personligen inte gör det och tycker det är meningslöst så får det naturligtvis stå för dig, jag, som militant ateist, tycker att julen fyller en bra funktion. För mig är julen alltså inte summan av en massa nonsens, vilket exempelvis kristendomen alltid är, oavsett vad man anser om just kristendomen.
Jag har gjort julen ”min egen”, precis som alla andra som firar jul, något som alltså inte fungerar med ett trossystem som kristendomen. Visst, man kan i fallet kristendom ha åsikter om vad ens gud vill och inte, men den röda tråden är ju att denna vilja är separerad från mänskligheten och dess existens, något jag aldrig skulle hävda om julen. Få skulle nog det.
Vägar är relevanta och användbara för dig, för att du har den dispositionen, men denna hållning är naturligtvis subjektiv, och det är ju precis detta vi diskuterar, så det är också då detta som gör jämförelsen relevant. Vägsystemet har inget objektivt värde.
Thursday:
”militant ateist”? Vad innebär det?
Det finns en psykologisk mekanism som gör att vi apar efter våra föräldrar. Evolutionärt har det varit en bra strategi då våra föräldrar har blivit vuxna och kunnat förmera sig, och om vi gör som dom så är chansen stor att även vi lyckas med det. Samma mekanism gör att vi även tar efter dom kulturella företeelserna som vi växer upp under.
Vi firar jul här för att vi svenskar firar jul, och vi tenderar att bli kristna för att vi svenskar är kristna. Hade vi vuxit upp i en annan kultur skulle vi ha firat andra högtider och tillbett andra gudar.
Någon annan förklaring behöver inte jag för att förstå varför vi blir religiösa eller firar jul. Samma mekanism, olika kulturella uttryck.
Bara för att den kristne kanske anser att guds vilja är separerad från mänskligheten behöver ju inte du och jag se det så. Nog kan vi väl enas om att guds vilja i allra högsta grad är en mänsklig kulturell företeelse?
Jag har tidigare i mitt liv sett den skillnad som du pratar om men jag gör inte det längre. Att dom kristna lägger guds vilja utanför sig själva är bara en detalj i deras trossystem.
Okej, då förstår jag vad du menar med vägliknelsen. Jag tycker nog att liknelsen haltar lite. Ända sedan vi blev den vandrande apan så har vi säkerligen gjort oss vägar, låt vara att dom inte var asfalterade utan i form av stigar, av den enkla anledningen att det finns en praktisk nytta i det. Fanns det en bra väg tog vi den. Precis som många andra djur gör. Det är enklare att ta sig fram, tar mindre energi och därmed har det rent evolutionärt (och objektivt?) ett värde.
”Okej, då förstår jag vad du menar med vägliknelsen. Jag tycker nog att liknelsen haltar lite. Ända sedan vi blev den vandrande apan så har vi säkerligen gjort oss vägar, låt vara att dom inte var asfalterade utan i form av stigar, av den enkla anledningen att det finns en praktisk nytta i det. Fanns det en bra väg tog vi den. Precis som många andra djur gör. Det är enklare att ta sig fram, tar mindre energi och därmed har det rent evolutionärt (och objektivt?) ett värde.”
Julen och andra högtider är, rent praktiskt, gemensamma överenskommelser precis som fredagar och lördagar är det. Precis som vägnätet underlättar transporter (om de sker längs vägarna) så underlättar det att följa de gemensamma överenskommelserna om att majoriteten är lediga dessa dagar.
Om du fortfarande tycker att liknelsen med vägnätet haltar kan du göra ett experiment; prova att under 2011 slopa kalendern, boka in arbetsmöten på midsommar, jul och lör/sön. Om du märker av några speciella effekter av ditt handlande kan du dra slutsatsen att det trots allt är något speciellt med dessa dagar…
nanowire:
Du menar att en röd dag är speciell för att det är en röd dag?
Jag ifrågasätter inte den praktiska nyttan med att vi har en gemensam kalender. Och när det finns röda dagar så är det såklart bra för mig att känna till dom även om jag inte deltar i firandet. Det är inte det vi diskuterar här.
nanowire:
Ett förtydligande. Att jag tycker att vägliknelsen haltar beror på att Thursday hävdar att det är en subjektiv upplevelse att vägar har ett värde, och jag ville visa på att vägar kanske ändå har ett objektivt? värde. Att använda vägar är något i grunden mänskligt som vi, tänker jag, har med oss i det genetiska arvet. Människor över hela världen i alla kulturer använder sig av vägar (stigar) på precis samma sätt av samma anledning. Det kan man inte säga om firandet av julen, som är en högst subjektiv upplevelse. Det finns, som jag ser det, en avgörande skillnad och det var det jag ville visa.
Peter E: För mig innebär ”militant ateist” att jag tar striden när den uppstår, om någon attackerar eller kommenterar ateism så är jag med och diskuterar detta, oavsett sammanhang. Jag har gjort det på släktmiddagar och liknande, samt i många andra sammanhang, och jag planerar inte att sluta med detta.
Man ska skilja på varför en tradition som jul existerar och varför man som individ firar den. Jag firar den inte på samma sätt som mina föräldrar eller syskon, men skälet till ATT jag firar är naturligtvis att det är en tradition som förs vidare. Dock är det inte på något vis så att traditionen blir för mig ologisk på grund av varför andra hedrar den, eftersom jag har mina egna skäl och metoder för att göra det samma.
Jag noterar också att du fortfarande inte förstår liknelsen. Vägarnas uppkomst eller historik spelar, likt julens, ingen som helst roll i sammanhanget. Det faktum att dessa företeelser helt saknar objektivt värde kvarstår dock; de har ENDAST subjektivt värde för dem som nyttjar dem. Du har inte på något sätt demonstrerat eller konkretiserat hur vägsystemet skulle ha ett objektivt värde, det enda du gjort är att klämma in ett ”?” efter ordet.
Till sist vill jag kommendera det du skrev till nanowire, specifikt detta: ”Människor över hela världen i alla kulturer använder sig av vägar (stigar) på precis samma sätt av samma anledning.”
Detta är så långt ifrån korrekt som man kan komma, och det är åter igen här liknelsen kommer in. INGEN använder vägsystemet av exakt samma anledning som dig, ingen åker på samma väg som dig för att ta sig från ditt hem till ditt jobb, som du i sin tur har av anledning X. Eller varför du nu färdas på vägen. Ingen har exakt samma motivation eller skäl som du själv, och precis exakt detta är liknelsen med julen.
Thursday:
Nu förstår jag vad vi gör för fel. Märkligt att det skulle behöva ta så lång tid att komma på. Visst har du fullständigt rätt både när det gäller vägliknelsen och julen! Precis som jag har rätt. I den mån någon av oss kan ha rätt. Vi gör det misstag som jag tror är väldigt vanligt när det blir ”krockar” i diskussioner.
Vi pratar om samma saker men på olika nivåer (jag har inget bättre ord). För att jag ska förstå människan så måste jag ligga på den nivå jag pratar på, annars blir det bara en massa detaljer som förvisso kan vara rätt men det blir ingen principiell förståelse. Man ser inte ”helheten” för alla detaljer.
På detaljnivå är vi människor ytterst komplicerade och firar jul och använder vägar av olika anledningar. På en mer grundläggande nivå är vi enkla varelser som firar jul och använder vägar av samma anledningar.
Om det sen innebär att det finns ett objektivt värde i vägar, på den nivå jag pratar, spelar ingen roll, det är ju inte viktigt. Jag satte dit frågetecknen för att jag inte är helt säker på vad som kan kallas för objektivt rent filosofiskt.
För övrigt så är inte julen meningslös för mig (som du skrev i ett tidigare inlägg). Den finns inte. Det som inte finns kan inte vara meningslöst.
Peter E: Du summerar hela diskussionen som följer: ”På detaljnivå är vi människor ytterst komplicerade och firar jul och använder vägar av olika anledningar. På en mer grundläggande nivå är vi enkla varelser som firar jul och använder vägar av samma anledningar.”
Detta är som att säga att alla stjärnor är precis lika stora, eftersom det bara är att titta upp en stjärnklar natt för att se detta, och när jag säger att de skiftar ganska kraftigt i storlek konstatera att vi båda har rätt, eftersom om man färdas närmare stjärnorna så ser man ju att de faktiskt har olika storlek, men från vårt perspektiv har de inte det.
Summan av en stor mängd kraftiga variationer resulterar inte i ett homogent och generellt acceptabelt resultat.
Du konstaterade redan från början att julen inte finns, och att det inte är något speciellt med dagen som infaller den 24/12. Rent krasst sett existerar inte dagar heller, inte timmar och minuter heller, men anser du verkligen att allt som inte kan sägas existera rent fysiskt utanför våra huvuden är icke-existerande och poänglöst att applicera några som helst attribut på? I princip allt som styr ditt liv och leverne är sociala konstruktioner, som precis som vi konstaterat saknar objektiva värden och intressen, men som i allra högsta grad har subjektiv mening och betydelse.
Hela principen med att döma sociala konstruktioner efter deras fysiska existens ter sig en aning märklig.
Jag hoppas att du inte drog slutsatsen att jag anser att det inte är någon skillnad på varför vi firar jul och varför vi använder vägar. Meningen kan missuppfattas, men inte om man läser vad jag skrivit tidigare.
Tittar vi oss omkring här i vårt närområde på jorden så ser det komplicerat ut med en massa detaljer och det är svårt att förstå hur allt hänger ihop, men ju större skala vi tittar på vårt universum desto färre detaljer och ”enklare” blir det. Det är en mer passande bild, även om inte den heller känns helt bra.
Visst kan vi se på oss människor med olika perspektiv, och då se olika saker och förstå människan på olika sätt. Och på en grundläggande nivå är vi enkla varelser.
Vad det handlar om, och vad jag försöker säga, är att om man vill förstå något så ska man försöka lägga sig på den nivå som passar bäst beroende på VAD det är man vill förstå. Bägge (alla) nivåerna har sina förtjänster och kan komplettera varandra.
Nej, det har du alldeles rätt i. Men något någorlunda homogent, enkelt och generellt kan resultera i kraftiga variationer. Det är det jag påstår. Tittar vi på universum i en väldigt stor skala så är det väldigt homogent, det ser likadant ut åt alla håll vi tittar, men ju mer vi zoomar in desto större blir variationerna. Variationerna kommer ur det homogena och inte tvärtom. Universum måste ha varit någorlunda homogent från början.
Livet självt var någorlunda homogent från början men har resulterat i en enorm variationsrikedom och komplexitet. Livet går aldrig åt andra hållet. Eller fraktaler, några enkla ekvationer som matas in i en dator kan skapa komplicerade och vackra mönster, att försöka förstå ekvationerna ur det komplicerade mönstret är mycket svårare (omöjligt?).
Jag är inte helt säker på vad du menar med ”…poänglöst att applicera några som helst attribut på?”.
Det är inte allt eller inget. Det är inte svart eller vitt. Mitt liv är fyllt av nyanser idag.
Att vi har gemensam kalender och klocka är något mycket praktiskt trots att det är tillfälligheter, bortsett från dag och år, som har gjort att det är konstruerat som det är. Förutom det finns det såklart andra sociala konstruktioner som är bra och praktiska när vi ska umgås med varandra. Metersystemet, talspråket, skriftspråket och pengar tex.
Överhuvudtaget alla standarder vi människor har kommit överens om tycker jag är bra. Det finns inget som säger att våra 220-voltsuttag måste se ut som dom gör men det är oerhört praktiskt att kunna gå in i närmsta butik och köpa en stickkontakt oavsett märke och veta att den passar när jag kommer hem. Och alla standarder på internet som gör att vi med två olika datorer med olika operativsystem, olika webläsare och olika internetleverantör kan se ”Skeptikerpodden.se” på precis samma sätt. Mycket praktiskt.
Det finns sociala konstruktioner som krånglar till det för oss också. Skönhetsidealet, modet, alkoholglorifieringen och pengar tex.
Jag håller med dig till fullo utan minsta reservation!
Jag ångrade dom här raderna så fort jag hade postat kommentaren. Det gick för fort, jag tänkte inte efter. Det är inte relevant för resonemanget, och vi har alla sådant som vi inte tycker om. Och det är ändå inget som jag tänker ta någon diskussion om här, det är fel forum för det.
Någon får gärna gå in och ta bort dom om det går, och den här kommentaren.