55. Baba Brinkman och hemfödslar
Tack vare Skepchicken Kaylee (Karin Hansson) har vi i denna veckas avsnittet fått en intervju med mannen bakom intromusiken till Skeptikerpodden, Baba Brinkman.
Vi passar även på att diskutera bemötande av oliktänkande och om det är värt mödan att ta diskussionen med övertygade paranormalister.
På andra sidan gränsen, i Norge, har man startat hemsidan Ingen liker att bli lurt. Sidan ska vara en konsumentsida för att exponera bluffmakare och lurendrejare och panelen funderar på om det kan vara något för Sverige.
Jon svarar på en läsarfråga om det är säkrare att föda hemma eller föda på sjukhus, apropå en notis i Svenska Dagbladet.
Uppsala Nya Tidning har börjat med en kolumn i pappersversionen av tidningen, Fråga Skeptikern. Där kan läsarna skicka in frågor till ett antal skeptiker, som försöker svara efter bästa förmåga. Vetenskap och Folkbildnings Per Johan Råsmark berättar mer om detta i en intervju.
Vi får även lyssna till Anders i Veckans Utbrott, denna gång om kränkthet. John bläddrar sen återigen i boken Skrock och Svart magi.
Slutligen flaggar vi för att det kommer vara lite längre mellan nästkommande avsnitt.
Ladda ned mp3 (01:41:17 om 92,7 MB)
Recent articles
- 110. The End (?)03 dec 2013
- 109. Hälsoband, Greenpeace & GMO och svar om naturmedel30 okt 2013
- 108. Patient tas till medium, naturläkemedelmiss och Therese Bergstedt17 okt 2013
- 107. Fel om strålning, dumma delfiner och IPCC06 okt 2013
- 106. Antibiotikaresistens, antivaccinföreläsning och arbetsmarknadsminister21 sep 2013
Recent comments
- John of God akt 6: Varför man uti sin vanskapta torso skola gömma en mikrofon – PKJonas on 86. HPV-vaccin, Miljöpartiet och stamceller
- Avsnitt 4 – 11 september-attackerna, del 2 | Kvalificerat Hemligt on 62. Konspirationsteorier och mediaprofiler
- Frisörsklockan då? on 107. Fel om strålning, dumma delfiner och IPCC
- Fredrik on 85. Omega 3, immunförsvarsmjölk och Walter Krämer
- Psyksnack | tankinte on 87. Politisk elallergi, domstolsbedömd vetenskap och Dan Katz
Kan tipsa om en fråga-skeptikern-spalt i tidningen Vetenskap & Historia;
http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=16&t=15474&p=495082
En detalj: Turkiet har väl ockuperat en stor del av Grekland, diverse öar, etc? Grekland var mycket större förut, till ytan. Diverse krig, anfall, i historien. Inte helt jämförbart med en svensks reaktion inför att bli beskriven som norrman.
Men ändå: att bli krumkränkt över dylikt….
Grekland och Turkiet är som hund och katt. Jfr 1821, Cypern m.m. Utgår ifrån att Anders känner till det.
”Kränkt” var väl tämligen överutnyttjat även för fyra år sedan.
Sorgligt att ni skall dra ner på antalet sändningar. Ni har inte brist på material, utan ni har inte tillräckligt med timmar på dygnet.
Så jag har ett förslag.
Det är dags att expandera och delegera.
Jag måste säga att Kaylee gjorde ett bra jobb med Baba Brinkman i detta avsnitt.
Men jag vet att Thursday, MinnaG, Samuel Varg Thunberg, Daniel Karlsson och Martin Rundqvist samt många andra skulle gladeligen göra inslag. MEN ni skall vara hårda, kvalitet förre kvantitet. Dessa bidrag skall komma till er klippta och klara och ni skall bara säga ”att det duger” eller ”det duger inte”.
Nu kanske ni tror att jag skriver detta bara för att jag kommer att få abstinens bara för att jag inte får min veckodos av SP, och ni har fullständigt rätt.
Tack för att ni svarade på mitt läsarmail! Jag blev väldigt bekymrad av den missvisande rubriken, att det är säkrare att föda hemma. Gillar slutsatsen att det kan vara trevligare med hemmamiljön för mamman, men att det kanske inte är så fördelaktigt för barnen. Haha. Tror inte det är ett argument folk kommer använda sig av för att motivera hemmafödsel…
Fruktansvärt bra intervju med Baba Brinkman! Vilken underbar kille.
Har några kommentarer:
1. Hemmafödslar – Läste något eller om det var ett nyhetsinslag om ämnet. Om jag förstod det rätt innebär planerade hemmafödslar att man får mer tid med de sköterskor som ska ta hand om födseln, och därmed får de en bättre bild av hur graviditeten har förflutet, och det kan ha vissa positiva effekter. Misstänker dock att standardavvikelsen för hur väl en födsel går är betydligt större för hemmafödslar, visst kan det finnas en chans att det går lite bättre för ett antal än det gör på sjukhus, men det är också större risker att något går riktigt på tok.
2. Jag älskar avdelningen skrock och svart magi, ser fram emot det varje gång.
3. När de första artiklarna om vår käre grek dök upp läste jag att han inte hade skrivit på något avtal, utan bara låtit några turister fota honom (var rätt vanligt tydligen). Han hade med andra ord inte fått något betalt alls för bilden, och inte gått med på att den skulle användas i någon som helst reklam. Om nu detta skulle vara sant, så tycker jag det är lite värre än det sätt som det målades upp i programmet. Jag läste aldrig några uppföljningsartiklar, så det är möjligt att det framkom något annat senare som jag inte känner till.
Första gången jag lyssnat på Skeptikerbloggen. Vilket bra flyt och kul snack och intressant innehåll. Muchas Gracias!
Kenneth:
Kul att du hittat till oss! Nu har du bara 54 program att beta av bakåt 😉
Tack för ett intressant program där ni lyfter kritiskt granskande även av vetenskapliga artiklar. Dubbelkontrollerade randomiserade studier är bra, resten inte så bra hävdas. Och det gäller väl många företeelser.
Reagerar dock på inslaget om hemförlossningar.
Den som tillfrågas är Jon som är läkare och inte barnmorska. Så är det ofta när man skall diskutera säkerhet kring födande. Obstetriker är specialister och duktiga på komplikationer. Men man brukar uppskatta ca 80% av gravida kvinnor har normala graviditeter och okomplicerade förlossningar. Experten på normala förlossningar är barnmorskan.
WHO hävdar att ingenstans i världen kan man motivera en kejsarsnittsfrekvens på mer än 10 %. I vårt land är kvinnor friskare i allmänhet än i många andra delar av världen och ändå har vi en kejsarsnittfrekvens på ca 17%. Ca 16 % handlar om fullgångna barn (siffror från 2008, Socialsltyrelsens statistikdatabas). En slutsats som kan dras av detta är att vi i Sverige utför allt för många kejsarsnitt. 1973 var kejsarsnittfrekvensken ca 5 %. Sant att dödlighet runt nyföddhetstiden har sjunkit sedan dess men vi har också sedan dess fått en av världens mest liberala abortlagar och en avancerad ultraljudsteknologi som erbjuds frikostigt. Många foster med missbildningar aborteras. Vi har också en fenomenal och avancerad vård av nyfödda vilket gör att man idag klarar väldigt många prematurer som dog 1973. Självklart är kejsarsnitt fantastiskt bra många gånger men en icke försumbar del görs ”för säkerhets skull”. Och i sammanhanget glöms att det finns risker för kvinnan med kejsarsnitt.
Ungefär 100 kvinnor föder planerat hemma i Sverige varje år. Man brukar uppskatta att lika många föder hemma ”av misstag”. Av de hundra som föder planerat hemma är detca en femtedel som ej har med sig barnmorska. För att de inte får tag i någon barnmorska eller för att de inte har råd att betala en barnmorska. (Stockholms läns landsting finansierar hemförlossningar). Borde dessa kvinnor, likt kvinnor i Danmark, Norge, England, Wales (där man försöker öka hemförlossningsfrekvensen till 10 % för övrigt) m fl länder få stöd av en landstingsfinansierad barnmorska eller bör de lämnas åt sitt öde? Skall Sverige, liksom WHO menar, verka för att ingen kvinna skall behöva föda utan kvalificerat stöd (skilled birth attendant)?
Som ni hävdar i programmet är det kanske inte allmänt tyckande som skall vara vägledande när man beskrivet någots farlighet så som att föda hemma, utan man går till de studier som finns. I Sverige finns en avhandling från 2008 av Helena Lindgren som handlar om hemförlossningar i Sverige. För den intresserade kan man hämta hem den här: http://diss.kib.ki.se/2008/978-91-7357-535-5/
Lindgren beskriver hur det gått med de hemförlossningar som skedde i Sverige under åren 1992-2005 och ger en bild av vilka som föder hemma. I allmänhet personer med högre utbildning än genomsnittet och med lägre inkomst då man valt en annan livsstil.
Nederländerna brukar alltid framhållas i hemförlossningssammanhang eftersom mer än en tredjedel av födslarna äger rum i hemmet där. Därifrån kom en stor studie 2009 som omfattade närmare 530 000 lågriskförlossningar där slutsatsen var att det inte finns någon skillnad i dödlighet eller allvarlig sjuklighet mellan planerade hemförlossningar och planerade sjukhusförlossningar. Studien finns att läsa i sin helhet på http://www3.interscience.wiley.com/journal/122323202/abstract?CRETRY=1&SRETRY=0
och en populärvetenskaplig variant på bbc: http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/7998417.stm
Denna studie är dock inte dubbelblind randomiserad prospektiv. För vilken nederländska kvinna, född i hemmet och omgiven av kvinnor som föder hemma, som själv fantiserat om sin egen hemförlossning sedan barnaåren, skulle vilja lottas till att föda på sjukhus? Lika lite som att en svensk kvinna, där vi inte har tradition för att föda hemma och de allra flesta likt Skeptikerpoddens programledare känner sig mest trygga att föda på sjukhus, inte i sitt bleka liv skulle vilja bli lottad att föda hemma. Det faller på sin orimlighet att lotta någon till förlossningsplats. En grundpelare för att en förlossning skall gå bra är att föderskan känner sig trygg. En del kvinnor känner sig mest trygga i hemmet.
Allmänt tyckande i stället för grundade fakta framkommer här i programmet när två av programledarna berättar om egna erfarenheter som ger tyngd åt den (enda) studie Jon hänvisar till. Bättre kan ni, kära skeptiker!
Ni jämförde hur man vill komma ifrån smärtlindring i förlossningar med om man skulle ta bort smärtlindring vid benbrott. Detta avslöjar den stora bristen i läkarnas synsätt: att de jämför förlossningar med sjukdom. Föda barn är inte en sjukdom – det är en normal kroppsfunktion som varje frisk kvinna under normala förutsättningar bör klara av. Det är en naturlig del av livet – en smärta som har ett mål och en mening, och om allt går som det ska går över. Detta till skillnad från benbrott eller brännskador och hjärnskakningar som är artificiella (alltså något utanför kroppen orsakar det genom trauma) och där smärtan inte har någon annan funktion än att berätta för oss att något är väldigt fel.
Ni pratar om hemförlossning som om det är män som tvingar detta på kvinnor. Men det stämmer inte. Födelsehuset, till exempel, består av minst 90 % kvinnor (några få män) och det är framförallt en kvinnorörelse för att ge större valmöjlighet, inte tvinga. Det är konstigt att en manlig läkare (från en yrkeskår som fortfarande är ganska mansdominerad) vill få hemförlossning att se ut som ett initiativ från män för att styra kvinnor medans barnmorskor (99 % kvinnoyrke) stödjer vårt initiativ i mycket större utsträckning. Det strider mot alla observerbara fakta. Det är framförallt kvinnor som diskuterar dessa frågor. De gör det därför att de upplever att vården är så mansdominerat och för att de upplever att läkarnas attityd mot dem som så opersonlig, klinisk, programmerad. Man är inget specimen eller objekt när man föder barn, men det går inte att upptäcka genom att lyssna på läkarna.
Läkaren Jon säger ”Min son hade dött om han hade fötts hemma.” Det kan du omöjligen veta. Det går inte att jämföra faktiska händelser med vad du tror skulle kunna hänt. Man kan eventuellt uttala sig om sannolikheten av ett visst utfall i ett alternativt scenario men inte mer. Du vet inte om en barnmorska tidigt i förlossningen hade upptäckt felet och skickat din sambo till sjukhus i tid. Du vet inte hur mycket miljön påverkar mamman och vilka följder det får för barnet. Du vet inte ifall det finns barn som dör på sjukhus som inte hade dött hemma. Du vet inte vilka kejsarsnitt som inte hade ens behövts om kvinnan hade varit hemma. Det finns för många faktorer som skulle kunna påverkats av allt möjligt och du har inte möjlighet att veta alla de eventuella utfallen. Det är ovetenskapligt att säga så, och det är tråkigt att höra en läkare prata ren spekulation när han får det att låta som ett kvalificerat uttalande. Du har inte bättre stöd för dina spekulationer bara för du är läkare – ren logik säger att du inte vet vad som hade hänt.
Ni använder dessutom en hemskt binär utvärderingslogik när det enda som spelar någon roll alls är huruvida man lever eller inte efteråt. Det är klart viktigast – att både mamman och barnet lever. Men det negerar inte alla andra aspekter. Det är detta som gör att så många människor – kvinnor och män – upplever den mansdominerade förlossningsvården som så omänsklig. Vi människor är så mycket mer komplexa än den frågan om huruvida vi lever eller inte. Det är som om du påstår att oavsett hur dåligt mamman och barnet mår efter en förlossning spelar det ingen roll så länge de lever – även om de hade kunnat må mycket bättre OCH leva.
Hemförlossningsförespråkare tar inte lätt på frågan om säkerhet och mortalitet. Man vill förbättra säkerheten genom att ge kvinnor som ändå skulle fött hemma tillgång till en medicinsk kunniga barnmorskor. Vi uppmuntrar inte kvinnor i riskgrupper att trotsa statistiken; man uppmanar dem att föda på sjukhus. När man sedan pratar med friska kvinnor i normala förlossningssammanhang gäller de ANDRA frågorna – både innanför och utanför sjukhuset – som läkarna vägrar ta itu med: såsom den orimligt höga frekvensen av kejsarsnitt, såsom stress, eller att kvinnan skall känna sig lugn, harmonisk, informerad, trygg. Vi vill ge kvinnorna makt i situationen, men många manliga läkare vill tysta ner oss.
Låt säga att vi hypotetiskt sett säkrar 0 % dödlighet för både mamma och barnet vid hemförlossningar och sjukhusförlossningar: finns det då inget annat att diskutera? Kan inte en mamma som mår bra efter en förlossning ge mycket mer till sitt barn under de första levnadsveckorna än en mamma som mår dåligt? Hur påverkar det barnets utveckling? Enligt er logik får man inte ställa den frågan därför att det enda som spelar roll är att de lever. Vi menar att den viktigaste frågan gör inte alla andra frågor ogiltiga.
Hur många andra delar av våra liv utvärderas med denna binära logik? Tänk om jag utvärderade min födelsedag med er logik: Hur var din födelsedag? Jo alla tiders! Det kom inga gäster på min fest och jag fick inga presenter och min egen fru glömde av att jag fyllde år och hade bokat tjejkväll, och så blev jag uppsagd på jobbet och min aktieportfölj sjunk 20 procentenheter. Men jag dog inte så jag kan inte klaga.
Jag tycker det är så tjatigt när läkarna beskriver sitt arbete som det enda viktiga, och målar sig själva som de stora superhjältarna, men det finns alltid en annan sida till de förgyllda anekdoterna. När jag var sex veckor gammal råkade min familj ut för en trafikolycka och fastän det inte gick att se några skador på mig tyckte min mamma att det var något bestämt annorlunda med hennes bebis. Hon gick till vårdcentralen och fick en klapp på huvudet – nej då! Här är så fin så! Den manliga läkaren tyckte att min unga mamma bara var hysterisk och lättoroad. Men hon stod på sig och gick till en specialist som upptäckte att jag, mycket riktigt, hade en vätskesamling som tryckte på hjärnan. De fick ut vätskan och min pappa har berättat för mig om och om igen att den (manliga) läkaren räddade mitt liv. Jag skulle ha dött – säger pappa – om inte det hade varit för den fantastiska läkaren. Han säger så därför för att läkaren har själv sagt så. Himla vad ni läkare älskar att berätta för folk när de skulle kunna dött utan er.
Sanningen är den att jag kunde fått hjälp tidigare om den första (manliga) läkaren hade lyssnat på kvinnan i berättelsen (mamma). Om det inte hade varit för en kvinna som inte lät sig tystas ner av manliga läkare så hade jag definitivt dött – det är det mörka alternativet som ni aldrig berättar om. Och på grund av en manlig läkares överfriska självtillit fick mamma uppleva den enorma oron när hon såg att det var något fel med hennes barn men ingen trodde henne.
Den psykiska skadan går inte att analysera under mikroskåp och läkarna bryr sig därför inte om den. Den fångas inte upp av er binära utvärderingslogik som säger allt är bra som slutar bra eftersom jag inte dog. Det var inte den manliga läkaren som räddade mitt liv med sin röntgenapparat – det var min mamma som räddade mitt liv med sin intuition och sitt mod. Det är samma intuition och mod som hemförlossningsförespråkare vill ta till vara om de bara kan komma förbi alla manliga läkare med sin skrämselpropaganda!
Det borde dessutom vara två olika diskussioner. Den ena diskussionen handlar om om hur utfallet skulle se ut om man bara delade upp kvinnor slumpmässigt och lät hälften födda hemma och hälften på sjukhus. Då skulle du se enorma dödssiffror på hemförlossningssida för statistiken säger att ungefär hälften av alla de som absolut INTE borde födda hemma skulle göra det i sådana fall. Hemskt eller hur?
Men det är inte det vi pratar om. Vi pratar om att informera kvinnor som, efter riskbedömning, och undersökningar, och samtal med läkare och barnmorska konstaterar att de inte hör till riskgruppen. Om man tar bort högriskgrupperna från diskussionen blir jämförelsen mellan hemförlossning och sjukhus helt annorlunda. Läkaren Jon är så typisk för alla som inte förstått. Han pratar om det första alternativet och det är ingen som förespråkar det alternativet.
Vi på Födelsehuset pratar dessutom om en rad olika saker man kan göra för att minimera risken ytterligare för de som valt att födda hemma. Och då borde man förvänta sig att det blir (som studien visade) bättre på hemförlossningssidan än på sjukhus när det gäller andra faktorer än liv/död bara av det faktum att de som väljer hemförlossning har fått så bra information och haft så mycket kontakt med personalen som sedan är närvarande vid förlossningen – och det här är det viktigaste – därför att många som hör till riskgruppen har fått veta det när de övervägt hemförlossning och sedan bestämt sig för att födda på sjukhus.
När man lyssnar på debatten hörs det så sällan om de riskbedömningar som görs, eller om de andra aspekterna på förlossning än om mamman och barnet dött eller inte.
Hoppsan, här hettar det till lite i kommentarerna 🙂
Tyckte själv detta var ett riktigt bra avsnitt.
Gillar paneldiskussionen, och upplägget med kritiskt granskande av något påstående: först fakta och analys, därefter diskussion. Självklart är personliga åsikter och erfarenheter välkomna under diskussionen. Håller därmed inte alls med Eva-Marias slutkläm om att ”allmänt tyckande” inte bör förekomma i podden (annars skrev hon ett intressant inlägg).
Har för mig att det var i detta avsnitt ni pratade om Yoghurt-turken. Anders, du sa att han skrivit på modellkontrakt och fått pengar för bilden – har du någon källa på det? Har googlat lite snabbt men inte hittat nåt. Kan inte minnas att jag läst något om det tidningen.
[…] cjakerbergPoddradio akupunktur, alternativmedicin, antroposofi, faith healing, Mats Reimer, vaccination, Vidarkliniken 1 Comment Vi drar igång programmet med en direktreplik från Jon angående hemfödslar, apropå ett antal kommentarer till program 55. […]
Jag ska vara ärlig och säga att jag inte vet något om modellkontrakt eller inte, men jag förutsätter att det är så. Är bildbyrån någorlunda seriös, vilket jag förmodar stämmer med vad Lindahls Mejerier brukar anlita, tar aldrig emot ett kort med ett ansikte på, utan att det finns ett bifogat modellkontrakt. Så om inget annat har sagts, så litar jag på att det är så, med reservation för om ny data framkommer. I detta fall har bilden gått från byrå till byrå, så det går nog inte att kolla upp, därför är din fråga helt klart berättigad.
Fast det han själv sagt är ju att han inte skrivit på något kontrakt. Han poserar för turister som en kul grej och har inte gett medgivande till någon försäljning av bilden. Tycker inte det är rimligt att utgå ifrån att det fanns ett kontrakt och verkligen inte att han fått betalt som du säger.
Jag tycker det sätter saken i ett helt annat ljus än hur du framställer det i ditt utbrott. I ditt fall är han enbart kränkt över att bli kallad turk. I ”mitt” fall är han även kränkt över att hans ansikte prånglats ut på produkter utan hans medgivande. Jag tycker inte att det är något konstigt faktiskt.
Det sätter saken i ett annat ljus. Skicka gärna över en länk eller så, så kör vi en dementi.
Födelsehuset nämndes i podd #56. Där påpekas att de som arrangerar kurser i homeopati inte har ett okomplicerat förhållande till vetenskap och ovetenskap:
http://www.fodelsehuset.se/node/67
”Kom på kurs och lär dig om homeopatins uppkomst, olika behandlingsformer och hur du använder ett homeopatiskt husapotek i teori och praktik. Du lär dig vad du kan behandla och när du bör söka professionell hjälp, vilka symtom du behöver uppmärksamma och hur du väljer preparat och dos. Fika och informationsmaterial ingår.”
Homeopatiskt kaffe?
Anders H: Här fanns infon sammanfattad på ett bra sätt: http://www.fotosidan.se/cldoc/grekisk-yoghurt-turk-far-1-7.htm
Tack!
om det är värt mödan att ta diskussionen med övertygade paranormalister…..?
Det tycker jag ni borde ha som 1:a prio…annars är det väl ingen idé att vara Skeptiker…eller!!
Agnetha; Vi har alltid en öppen dörr för paranormalister.
En del hör av sig och vill vara med. De flesta inte. De flesta som inte vill är rädda för att vi ska ”nedgöra dem”. De tror förmodligen inte så starkt på dessa paranormala fenomen ändå om man är rädd för detta.